It went many years,
But at last came a knock,
And I though of the door
With no lock to lock.
I blew out the light,
I tip-toed the floor,
And raised both hands
In prayer to the door.
But the knock came again.
My window was wide;
I climbed on the sill
And descended outside.
Back over the sill
I bade a ‘Come in’
To whatever the knock
At the door may have been.
So at a knock
I emptied my cage
To hide in the world
And alter with age.
*
Många år gick förbi…
Så kom en knackning,
Och jag tänkte på dörren
Utan lås att låsa med.
Jag blåste ut ljuset,
Tassade över golvet,
Och lyfte händerna
I bön till dörren.
Men det knackade igen.
Jag hade breda fönster…
Steg över fönsterbrädan
Steg ned på utsidan.
Böjd över fönsterbrädan
Bjöd jag “Stig in”
Till vadhelst knackningen
På dörren må ha varit.
Så: Inför en knackning
Rymde jag min bur…
Dölja mig i världen
Och ändras med tiden.